Sunday, November 27, 2005

Baksidan av en spårvagnsits

är det vi stirrar på när vi åker hem på morgonen. Någon har oftast haft vänligheten att lämna ett meddelande på baksidan av ryggstödet på stolen framför oss. Meddelandet kan innehålla en uppmaning till att ringa någon för en kul stund - måhända en ståuppkomiker i vardande, vars vän förser honom med testpublik - men majoriteten av dessa meddelanden är enkla och lyder ofta
Linda + Jocke 4ever

eller liknande.

Vi undrar hur gammalt meddelandet är och hur länge evigheten varade för Linda och Jocke. En månad? Tre? Sedan, då morgonen är ypperlig för filosoferande, susar tankarna vidare. Hur länge ska vi stanna på den nuvarande tjänsten? Hur länge ska man hålla kvar vid det ena och det andra? Är det dags att sätta punkt och vända blad i Livets Pocketbok? Fan vet...

Vi vet dock att önskan att få införskaffa en katt tär på förnuftets motstånd. De är ju så söta! Men de ska matas varje dag. Och de ska tas till veterinären. Men det kan vi göra! Och tänk om ni vill resa bort? Vem ska ta hand om katten då? Mamma! Hur lär man förresten en katt att använda lådan i badrummet, istället för vardagsrumsmattan? Vi måste definitivt inhandla en bok om ämnet. För de är ju så söta...

Nu får ni ursäkta. Det är dags att krypa till kojs.