En ny start...

är detta inte. Men vi erkänner att vi har legat på latsidan när det gäller den här bloggen. Vi listar nu ett par av anledningarna:

Kortfilmerna Camomiles och Bad Dreams, varav den senare hade svensk TV-premiär 4 september (inför 315 000 tittare) är nu listade på Internet Movie Data Base - som synes. Det gör oss till nästan viktiga. Och viktiga som vi nu är kan vi inte bara blogga när vi vill.

Vi införskaffade oss ett styck fantastisk flickvän, som efter någon sommarmånad inte orkade med oss längre. Det skulle vi naturligtvis kunna blogga en hel del om, men det gör vi inte, eftersom det var helt och hållet vårat eget fel att hon gled oss ur händerna. Som fin sand på en söderhavsö alldeles innan stormen.

Någon gång efter flickvännens abrupta transformation till ex-flickvän insjuknade vår hårddisk. Den föll i koma. Två böcker och ett antal noveller och filmmanus, alla hemsidor vi någonsin jobbat på, den nya boken vi hade börjat skriva, allt försvann. Det, kan man säga, sög motivationen ur vår kropp. Just nu är hårddisken på sjukhus, men vi hyser föga hopp till att någonsin se våra kreationer igen.

Den stora frågan vi ställer oss angående våra böcker och vårat författande är, fortsätta på den inslagna linjen med de familjära karaktärerna, eller göra något helt nytt? Var det på ett högre plan meningen att vi inte skulle fortsätta rapportera från den namnlösa amerikanska storstaden och dess bittra kriminalinspektörers öden? Ska vi ge oss ut i på expedition i okända människors liv? Orkar vi? Den som lever får se...

Vi följer svensk och amerikansk politik och suckar högt över människors girighet och någonstans vet vi att det bara är ett tunt skimmer av moral som skiljer oss från de maktgalna. Ett tunt skimmer.

Så, slutligen känner vi ett visst hopp, i och med den här rapporten. Vi saknar skrivandet.