"Nu förstår jag inte"

säger många om den här bloggen. "Varför skriver emrex 'vi' och inte 'jag'?"

Jo, detta geniala grepp, som för somliga är en självklarhet och för andra helt obegripligt, hämtade vi från Jeffrey Zeldmans My Glamorous Life (länk finnes till höger). Herr Zeldman är en legend bland webbdesigners över hela världen, således finns det få bättre att stjäla litterära grepp från.

Men det finns mer bakom detta "vi". När vi skriver böcker och manus och liknande berättar vi alltid om "hon", "han" eller "det". När vi skriver dialoger blir det många "jag". Inte så många "vi". När vi sedan skulle hitta på någon annan form att skriva i, för I en kub, fanns där inte så mycket att välja på.

Vi gillar det. Det blir diffust, något mer allmängiltligt, möjligen sveper det in er i vår berättelse snabbare. I varje fall får det er att undra.

Och vi tycker inte att meningar som börjar med "Jag..." är vackra. Egocentrerade, olidliga.

Med detta återgår vi till att lyssna på när Ernst-Hugo Järegård läser HP Lovecraft med vansinnig inlevelse.