En idé bubblar upp

I ett försök att fly det verkliga livet har vi tänkt fokusera på skrivande, både vårat eget och andras. Hur man skriver en novell, hur man skriver vettiga karaktärer, bra länkar, musik och så vidare. Kanske skiftar bloggens fokus från oss själva till skrivkonsten mer permanent och det tror vi inte är så dåligt alls.

Vi börjar smått idag med att berätta om egna erfarenheter.

En idé bubblar upp

Vi får idéer till noveller och episka trilogier när vi minst anar det. Av den anledningen ligger det en penna och ett anteckningsblock vid sängen och på andra strategiska ställen i hemmet.

När idén, oavsett varifrån den kommer, slår ner i skallen på oss funderar vi på den ett tag. Kanske är det en idé till en nyckelscen, eller till en hel historia. Vi vrider och vänder på idén ett tag, en minut eller en månad; det beror på idéns styrka. Vad har idén för potential? Kan man göra nåt av den? Är den en egen historia, eller ska den läggas åt sidan för att användas som en del i en annan historia?

Ett sätt att ta reda på det, som fungerar för oss, är att sätta oss framför datorn och skriva ner idén i ett nytt dokument. (Vi skriver ner hela idén, varje detalj som kan verka viktig, för att inte glömma av den.) Väcker den nya tankar och idéer när den väl är synlig på skärmen? Finns det något att bygga på nu när den är nedskriven? (Eller räckte det med att skriva ner idén för att känna dig nöjd, mätt? Om du redan är mätt är det kanske inte värt att slösa tid på att försöka bygga en hel historia på just den idén.)

Exempel: En sjuksköterska blir upp över öronen förälskad i en introvert mediapersonlighet, tack vare att någon försvinner.

Finns det mer att bygga på i exemplet ovan? Väckte det inspirationsvulkanen? Vilka är de här människorna? (Vi kommer till karaktärer senare.)

I vår dator vimlar det av små dokument med olika små idéer, som vi ibland tar och försöker utveckla till något större. Ibland behöver en idé lång tid att mogna, ibland inte.

När idén känns som grunden till något större kan man undersöka vilken genre man ska skriva i - om det inte redan är uppenbart! Vill vi förlägga historien på en annan planet, en annan tid, en annan stad? Det kan kännas skönt att skriva ner det också, så man vet i vilken riktning man rör sig.

Exempel: Finskt snölandskap 30:e mars 1918. En sjuksköterska blir upp över öronen förälskad i en introvert krigskorrespondent, tack vare att någon försvinner.

eller: Gigacity 12:e september 2113. En sjuksköterska blir upp över öronen förälskad i en introvert mediapersonlighet, tack vare att någon försvinner.

Det blir en helt annan känsla och helt andra förutsättningar beroende på datumet i exemplens första mening.

Viktiga poänger med att sätta ett datum:

• Behövs det göras research? Om vi ska skriva om finska vinterkriget kanske vi måste läsa på om det. Om vi ska skriva science fiction kanske vi borde läsa på om teknologi.
• Vi får reda på vilket slags väder det är. På det sättet får vi reda på hur folk är klädda; om de håller sig inomhus; hur den allmänna miljön känns.
  

Tidseran hjälper oss berätta om våra karaktärer, om deras bakgrund, när och var de föddes, deras sociala status och det ger oss en ganska klar tanke av hur de ser ut.

Exemplet med den sjuksköterskan och mediapersonligheten går att bygga ut rätt mycket - precis så mycket du vill! - men det ska vi inte göra här. Den viktigaste poängen med det här är att uppmana dig att skriva ner så mycket som möjligt för att se om det håller. En idé kommer sällan ensam vi blir inspirerade när vi väl skriver in idén i datorn.

Nästa gång tror vi att vi ska prata om karaktärer.